Tidig morgon i Paris. Ett par människor i ansiktsmasker joggar förbi. Spontant tänker nog de flesta människorna inte på smog om de tänker på Paris. Men faktum är att de centrala delarna av staden ofta ligger insvept i ett grått dis, som kommer från de miljontals bilar som befinner sig ute på stadens gator. I rusningstrafik uppmäter man 80 PM2.5. Vilket är tre gånger högre än rekommendationerna för hälsosam utomhusmiljö.
För oss i Sverige är PM2.5 och PM10 ganska okända begrepp. Kanske har du hört det någon gång när medierna rapporterat om smog från Kina. I extremfall kan den bli så tjock att sikten sjunker ner till 50 meter, flygplatser stänger och det svider i halsen så fort man andas. När PM2.5 stiger upp till fyrahundra, talar man helt enkelt om luftburna partiklar ( per kubikmeter som är mindre än 2.5 mikrometer. Just partiklarna som är mindre än 2.5 mikrometer är särskilt farliga, eftersom de kan tränga lång ner i lungorna där de i värsta fall kan orsaka cancer. WHO uppskattar att så många som sju miljoner människor över hela världen dog i förtid under 2012, enbart på grund av förorenad luft.
Viktigt att komma ihåg är att även om PM2.5 och PM10 ligger under de rekommenderade gränsvärderna, har de fortfarande en stor påverkan på människors liv och hälsa. Även inom den europeiska unionen, där man ofta klarar av att hålla gränsvärdena, dör människor i snitt 8 månader i förtid, än vad de annars hade gjort, om de inte hade blivit exponerade för luftburna partiklar från mänskliga källor så som bilar och kolkraftverk.
Aktiva lösningar
Men efter att debatten om vad man egentligen ska göra har stått och stampat i flera år, är någonting på väg att hända. Paris borgmästare Anne Hidalgo har utlovat dramatiska åtgärder till år 2020. Antalet cykelbanor fördubblas. All förbränning av diesel kommer att vara förbjuden. Och i praktiken kommer bara rena el och hybridbilar vara tillåtna.
Huruvida Anne Hidalgo lyckas återstår att se. Men hon har opionen på sina sida. Vilket följer den globala trenden med ökad medvetenhet om hur miljön påverkar vårt liv och hälsa. I Tokyo har man till exempel länge haft som standard att installera luftrenare på sina hotell i Tokyo. I Stockholm har ett förbud mot dubbdäck gjort att luftkvalitén på Hornsgatan (som tidigare varit ökänd för sin dåliga luft) radikalt förbättrats. I ett bredare perspektiv handlar kampen för bättre luft också ihop med kampen mot den globala uppvärmningen. Där ett förbud mot diesel och bensinbilar både kan förbättra luften som vi andas och samtidigt sänka vårt koldioxidutsläpp.